När vi tänker på konstnärer tänker vi vanligtvis på deras skicklighet, kreativitet och vision. Vi tenderar att betrakta kända konstnärer som genier och placerar dem gärna på en piedestal och skiljer dem från vanliga människor, i synnerhet från oss själva. Men visste du att flera kända och skickliga konstnärer levde med funktionshinder?

Här är en titt på fem världsberömda konstnärer som levde med funktionshinder. Jag slår vad om att du kommer att bli förvånad över vad du kommer få lära dig om dem!

Michelangelo

Experter är oense om Michelangelo hade gikt eller artros. Men oavsett vilket hade den berömda målaren och skulptören stora problem med att använda sina händer. Han upplevde både smärta och begränsad funktion och rörlighet i händer och fötter.

Och inte bara det, konstnären plågades också av njursten – vilket pekar mer mot gikt som diagnos. Oavsett om det var artros eller gikt han hade, fortsatte Michelangelo att skulptera och måla tills han var nästan 89 år gammal!

En del människor skyller Michelangelos funktionsnedsättande hälsoproblem på att han överansträngde sin kropp. Upprepande rörelser kan skada lederna. Men å andra sidan rekommenderar läkare att om du har artros, är det bästa för dina leder att hålla dem i rörelse. Sjukgymnastik eller motion kan hålla dig friskare längre.

Francisco Goya

Goya är känd som en av de bästa porträttmålarna i historien. Men historiker delar upp hans målningar i två perioder – före och efter hans sjukdom. Experter tror att Goya huvudsakligen drabbades av neurologiska problem från syfilis. Han upplevde huvudvärk, yrsel, hörselnedsättning, synproblem och även problem med rörligheten i höger arm.

För att behandla syfilisen använde Goya salvor innehållande kvicksilver – en annan giftig substans. Och ovanpå det innehöll många av färgerna som han arbetade med dagligen bly. Det fanns många faktorer som kan ha bidragit till Goyas ohälsa.

Dessa hälsoproblem ledde till en period av depression och viktminskning – men Goya fortsatte att måla. Så småningom blev han döv, men hans bildkonst fortsatte. Hans tidigare målningar var mer realistiska, men när hans sjukdomar fortskred blev hans konst mer dramatisk och fantasifull. Hans sjukdom begränsade inte hans förmågor, den ändrade dem bara. 

Paul Klee

Paul Klee var en målare, poet och filosof. Han skapade ett stort antal målningar och skisser av surrealistisk natur. Även om han var tysk var hans konstverk kopplade till de surrealistiska artisterna i Paris på 1920-talet och 1930-talet. 1935 började Paul Klee lida av en mystisk sjukdom samtidigt som han skapade en stor mängd tavlor.

Hans symptom var hudförändringar och problem med de inre organen. Han dog slutligen från sin sjukdom 1940, fortfarande odiagnostiserad. Tio år senare fick diagnosen slutligen namnet ”sklerodermi”.

Klees sjukdom var sällsynt och komplex. Man räknar med att stilen och temat på 90 av hans senare verk påverkades av hans sjukdom. Trots att han levde med en okänd systemisk sjukdom, fortsatte Klee att skapa konst i fem år. I slutet av sitt liv använde han sin erfarenhet för att fylla sin konst med andlighet.

Van Gogh

Vincent Van Gogh hade temporal lobepilepsi samt bipolär sjukdom. Han föddes med en hjärnskada som kan ha förvärrats av hans användning av absint. Man tror att hans läkare, Dr. Gachet, föreskrev digitalis (fingerborgsört) för att behandla hans anfall. En vanlig bieffekt från detta läkemedel är att se gula fläckar. Vissa historiker undrar om detta var anledningen till att Van Gogh tycktes älska att använda färgen gult i sin konst.

Van Gogh skapade sina konstverk i en mycket snabb takt. Han blandade flera verk, för att sedan uppleva en tid av depression. Denna förvirring ledde till spekulationen att han troligtvis hade bipolär sjukdom. Under sin maniska fas var han mycket konstnärligt produktiv. Han var också känd för att ha skrivit över 800 brev!

Några av de symptom som Van Gogh upplevde kan ha bidragit till hans konst. Till exempel antas att The Starry Night kan ha blivit inspirerat av de verkliga ljusringar som Van Gogh kan ha sett runt upplysta föremål på grund av svullnad i hans näthinnor.

Henri Matisse

Henri Matisse blev rullstolsanvändare efter en canceroperation. Han lät inte förlusten av rörlighet slå ner honom. Istället fick han ny energi och kallade de sista 14 åren av sitt liv ”une seconde vie” eller hans andra liv. Matisse ansåg att perioden som rullstolsanvändare gjorde det möjligt för honom att ompröva sina prioriteringar och att våga göra och säga vad han ville.

Matisse anpassade sina konstnärliga metoder för att passa hans liv i rullstol. Han började göra konstverk av färgade papper i olika former. Matisse skar ut formerna och talade om för en assistent var pappersbiten skulle placeras på ett stort papper monterat på väggen. Matisse använde sig också av en pinne med en krita fastsatt i änden för att skissa upp det första mönstret på bilden.

När han talade om sitt arbete nämnde Matisse att då hans rörlighet var begränsad kunde han ändå vandra genom trädgårdarna i hans konstverk. Även om Matisse inte kunde resa som han brukade, upplevde han skönheten omkring sig genom den konst han skapade med sina egna händer.

Och listan kan göras längre

Vill du upptäcka ännu fler personer med funktionshinder som gör bra saker? Kolla in den här bloggtexten, Låt kända personer med funktionshinder inspirera dig!, för att hitta en hel lista över aktörer, politiker och idrottsmän som har lyckats inom sina områden.

Texten är översatt från engelska. Författare: Annie Beth Donahue är en professionell författare med fokus på hälsa och funktionshinder. Du hittar henne på www.anniebethdonahue.com